Himmelsk sakura och hysterisk hanami!

Äntligen har vi fått se körsbärsträden blomma! Men lite annat först.

Utsikten från vårt hotellrum på 16:e våningen inte tokig alls. På natten...

...i gryningen...

...på dagen. Fint!

Igår var vi på Naturhistoriska museet i Tokyo. Pappa, kart- och geologinörden, hittade en superfin geologikarta över Japan. Den var sammansatt av alla de olika bergarter som Japan är uppbyggt av. WOW!

Sen var det hanami-dags! (Dags att titta på körsbärblomningen, alltså).
Nej, vi var inte de enda där... Ett tag kändes det som om hela Japan var på samma ställe som vi, i Ueno-parken, med det var nog bara hälften. Av de som bor i närmaste omgivningen. Eller kvarteret. Typ.

Vad gör då japanerna under hanami? Jo, de har picknick. Välorganiserad picknick. Presseningar indelade i rutor, varje sällskap i sin egen ruta.

Soporna skall så klart sorteras sen.

Skorna lämnar man förstås utanför picknick-bordet.

Och så har man en kille anställd som plattar till burkarna så att det skall få plats fler i soerteringskärlen.

Här är då det som alla kommit hit för - körsbärsblommorna!!
Det var helt sagolikt underbart att gå under en hel himmel av blekrosa blommor.
Verkligen värt en resa!

Det är klart att gatubrunnarna i parken har körsbärsblommor på!

Mamma och jag vid en sjö i Ueno-parken. Mysigt.

Efter hanami-hysterin kände vi att det var lika bra att köra på- vi åkte till en Hello Kitty-affär!
Handlade en del... Och jag fick en fin huvudprydnad.

De hade buketter med Hello Kitty! Till och med mamma tyckte (nästan) att det var lite för mycket.

Butiken låg i fashionabla Ginza. Vi strosade runt och hittade ett toppenövergångsställe - bara i Japan kan man även gå på diagonalen i en korsning.

Sony-huset.

Ja, det blir väl morsning korsning för nu då!

Tokyowa yoruno shichiji!

Vi är äntligen här!
Efter lång längtan och väntan är vi i Japan!
Resan gick över förväntan, det kändes snabbare, lugnare och smidigare än till Teneriffa i januari. 1 timmes flyg först till Helsingfors, sen planbyte och direkt därifrån till Tokyo, 9,5 timme tog den sträckan. Planet från Hesa gick 17.20, vi fick middag först och sen frukost innan landning, hade egen nöjesskärm på stolsryggen framför och kunde kolla på film och spela spel, och vi hann sova en del. Ja, jag mer än mamma och pappa - 5 timmar sov jag, de snurrade mest bara och är liiiite trötta idag bara. 10 på förmiddagen i Tokyo landade vi och då var klockan bara 2 på natten hemma i Sverige.
Vi installerade oss på 16:e våningen på hotellet och som ni ser på bilden är utsikten rätt fin!
Idag har vi på eftermiddagen strosat runt i området kring hotellet. Vi ska snart gå och lägga oss, klockan är 20 här - gäsp...

Området här i Asakusa är nog rätt lugnt med Tokyomått mätt. Vi har en liten park precis i närheten av hotellet och där lyckades vi hitta ett underbart blommande körsbärsträd!

Helt ljuvligt! Sakura!

Hela parken här var full med tempel av olika slag och folk i mängder. Alla verkade ägna sig åt lyckoceremonier. En del skakade plåtrörsburkar med ätpinnar i, fiskade ut en genom ett litet hål och läste siffran på. Sen öppnade de en liten trälåda i väggen - det fanns hundratals! - och plockade ut ett papper där de kunde läsa sin spådom. Andra tände ljus åt andarna och några kastade lyckopengar med i ett galler framför templets inre. Det rasslade konstant! Ytterligare andra stod vid ett stort kärl med rökelse och gned in sig med röken i hopp om att få lite lycka!

Pappa och jag poserar i en tempelport.

Efter en brakmåltid på ett oansenligt hak där de serverade alldeles ljuvligt god mat, var det skönt att koppla av framför lite animé på tv. Även om de pratade bara japanska.
Nu är det som sagt dags för sängen...

Och rubriken? Det är en låttext med japanska gruppen Pizzicato Five och betyder "Tokyo klockan 7 på kvällen". Solklart!

Skriver med stil

Nu undrar ni så klart: Vad är hon så uppspelt för? Vem ringer hon?

Jo, jag har skrivit flera ord helt själv, utan någon hjälp av mamma, och då är det klart man ska ringa pappa i affären och berätta!
Först skrev jag KROPI. Ja, ni vet den lilla grodan.
(Keroppi)

Ni ser ju själva hur fint det går. KAT, hur lätt som helst!

Och här då? Visst är det min lilla kompis som syns längst till höger i bild: HLOKTY.
(Hello Kitty)

Och här ser ni det som mamma säger är beviset för att jag är en riktig stockholmare: Jag stavar Nalle Puh på äkta stockholmsvis - med "V" på slutet.
NALEPUV

Melodifestivalfinal

Mamma och pappa har med stort tålamod låtit mig dansa och digga till min favorit i några veckor nu. Flera gånger varje dag har inte varit ovanligt. Kolla in så fint jag dansar ikväll! Jag går ut lite försiktigt i början av min dans, men vänta bara!

Lycka är...

...en vän att hålla i handen när åskan går.
Ja, eller en vän att krama när filmen "Den lilla sjöjungfrun" blir lite för läskig.

Fritidssysselsättningar

På fritiden gillar jag att pyssla med håret mitt, få tofsar och sätta i hårspännen, klämma upp det i tjusiga uppsättningar. Pappa gillar också att bli ompysslad!

Annars är det bara bokstäver, bokstäver, bokstäver som gäller här. För mamma och pappa är det här en vanlig syn hemma hos oss - jag som pular på mitt rum och tränar på att skriva bokstäver.
Jag frågar om ord hela tiden: Mamma, är det 3 bokstäver i BIL? Pappa, börjar Tiger på T? Hur ser B ut, är det den med 2 magar?
Tänk att det är så kul med bokstäver och ord!

Gissa favvosnacksen!

Esther beskriver de goaste snacksen hon vet. Gissa vilka! Svaret kommer i slutet av filmen.